Tankeinlägg

Något jag har tänkt mycket på är hur många timmar, slit osv. vi lägger på just dom vi älskar - hästarna. Flera timmar åt bara skitarbete och sedan dom minuterna man sitter på hästryggen. Såklart har alla olika själ till varför dom har häst, vissa för att ha dom att pyssla och gosa med, vissa för motionsridning, viss för att få rida och få vara med hästen, vissa för att rida, vissa för att träna och vissa för att tävla. Såklart finns det ju många mer olika själ till att ha häst. 
 
Tänk snäppet längre, hur mycket pengar och framförallt tid tar det inte? Min mamma ställde oftast upp när jag var sjuk eller borta med att mocka och göra maten, det tackar jag henne mycket för. När man har häst så har man den varje sekund, varje minut, varje timme och varje dag året runt. Det ska mockas varje dag, mat ska köpas, hovslagare, veterinär, man ska hålla koll på vaccinationer och allt som har med hästen att göra. Spån ska köpas, krubba, hinkar, foderhinkar, kan skriva upp långa listar vad man ska köpa. 

Jag hade tur, jag fick foderhinkar, täcken, träns, grimmor, grimskaft, bett, skydd, foderhinkar osv med Gallant när jag fick honom. Det enda jag köpte var regntäcke, vintertäcke och fleecetäcke. Såklart köpte jag schabrak osv. med tiden men om man tänker på allt annat runt hästarna. Han var nyverkad när jag fick honom, han hade påbörjats med vaccinering och han var avmaskad. Det var skönt att jag själv hade börjat med det innan han kom så det inte blev kaos när han väl kom. För er som inte visste hade jag Gallant som medryttarhäst 2-3 månader innan jag tog hem honom. 

Det sägs att vi som har hästar är bättre på att ta ansvar, har mer respekt för både människor och djur, att vi är bättre på att ta intsiativ, Jag fårstår vad dom menar, såklart är detta olika från person till person. Men tänker man så måste vi ta ansvar för ett djur, vi har dom verkligen hela tiden och vi måste veta olika saker för att kunna göra andra saker. Vi måste ha respekt för hästarna, inte vara rädd utan har respekt för dom som dom är. Vi vet innerst inne att dom kan sparkas, dom kan bli rädda för en sten, det går inte säga ''min häst blir inte rädd för något''
 
Det är så otroligt mycket, man kan inte alltid vara perfekt. Det blir fel ibland och vi gör misstag. Man får inte vara rädd för att göra fel, som jag gjorde. Det ordnar sig tillslut och man måste acceptera sig själv för den man är. Man kanske inte har det finaste stallet, den finaste hästen, den dyraste sadlen eller snyggaste utrustningen, men jag lovar, du är inte sämre för det!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0